Lagtvistemålet och försoningsstriden

Det har blossat upp en häftig debatt i bloggosfären om Lagen och Nåden, eller om man vill använda de vanligast förekommande skällsorden: "Judaiserande/Fariseism vs laglöshet/nådesförkunnelse"

Tycker mig se klara paralleller mellan den "försoningsstrid" som Paul Peter Waldenström var inblandad i på sin tid och det pågående "lagtvistemålet" som pågår för fullt runt i bloggarna. Jag ser till och med att "nådesförkunnelsen" i värsta fall kan leda till någon typ av "liberalteologiskt kärleksflum", vilket en del påstår att talet om den så kallade "subjektiva försoningsläran" resulterat i.

Som jag förstått både Waldenström och Andy/Åleskjaer är detta "värsta-scenario" i båda fallen exempel på mycket grova misstolkningar/avsteg från respektive "lära".

Nedan försöker jag karaktärisera den nuvarande debattens två extremer som jag anser det befogat att varna för. Vill dock påpeka att hela denna debatt sker med och mellan för mig tämligen okända personer. Jag har inte stort mer än text att grunda mina bedömningar på.

Både "kärlekslöst lagivrande" och "kärleksfull laglöshet" vågar jag avfärda som totalt antibibliska hållningar. Jag vill inte döma ut en viss grupp här eftersom jag inte klart kan avgöra andra människors relation till den Evige (dvs Gud). Bara Han rannsakar hjärtan och njurar.

"Kärlekslöst lagivrande" tycker jag mig ana spår av i vissa kretsar som i denna debatt kallas "judaiserande". Ett konkret exempel jag kan nämna gäller delar av den lista på runt 292 bud som enligt MFS gäller oss hednakristna/inympade. Eftersom jag inte är klar med min genomgång av dessa återkommer jag i den frågan, men redan nu vågar jag hävda att uppstaplandet av buden på det sättet och formuleringarna av dem antyder att man missat det allra viktigaste - själva kärnpunkten i evangeliet har kommit i skymundan!

"Kärleksfull laglöshet" kan, vilket många påpekat, anses utgöra en anomali. Kärleken uppfyller ju lagen. Hela lagen och profeterna kan ju sammanfattas i det dubbla kärleksbudet. Ändå varnas det kraftigt, och det ibland med rätta för denna ståndpunkt som logiskt sett borde vara omöjlig. Ofta bottnar problemet här i att kärleksbegreppet relativiserats eller bara blivit en läpparnas bekännelse.

Följ gärna debatten:
Nådesförkunnaren Andreas "Andy" Glandbergers blogg:

http://www.glandberger.net/2009/08/de-moderna-judaisterna-ii/
http://www.glandberger.net/2009/08/lag-och-nad-%E2%80%93-hostens-tema/

Aletheia - av en del ansedda som de moderna judaisternas tillhåll e Sverige:

http://aletheia.se/2009/08/24/vart-ar-aletheia-pa-vag/
http://aletheia.se/2009/08/28/obama-som-nadesforkunnare/

Jesus visste minsann hur eländig framtiden skulle bli:

"Då svarade Jesus och sade till dem: "Sen till, att ingen förvillar eder. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Jag är Messias' och skola förvilla många. Och I skolen få höra krigslarm och rykten om krig; sen då till, att I icke förloren besinningen, ty sådant måste komma, men därmed är ännu icke änden inne. Ja, folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike, och det skall bliva hungersnöd och jordbävningar på den ena orten efter den andra; men allt detta är allenast begynnelsen till 'födslovåndorna'. Då skall man prisgiva eder till misshandling, och man skall dräpa eder, och I skolen bliva hatade av alla folk, för mitt namns skull. Och då skola många komma på fall, och den ene skall förråda den andre, och den ene skall hata den andre. Och många falska profeter skola uppstå och skola förvilla många. Och därigenom att laglösheten förökas, skall kärleken hos de flesta kallna. Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst." (Evangelium enligt Matteus 24:4-13, 1917 års översättning.)