tisdag 25 augusti 2009

Varning för farliga kyrkoledare!

Andligt ledarskap är en brännande aktuell fråga som bara ett fåtal framträdande kyrkoledare tycks våga närma sig med någon vidare sund biblisk förankring. Jag vill här i ett kort inlägg tipsa om ett mycket bra exempel och, för att kontrasterna ska framträda, även visa på ett så farligt exempel att jag knappt finner några egna lämpliga ord att återberätta det med.

När en präst i SvK väljer att konfirmera en kristen tonåring som inte är medlem i SvK, skriver enligt tidningen Dagen biskopen att:

"Det är (?) ett regelbrott som försätter flickan i ett ingenmansland andligt sett och ger [prästen] obehagliga påföljder".

En biskop som uttalar sig på det viset bör inte få sitta kvar på sin post. Om det är systemet/hierarkin som är orsaken till detta resonemang bör den omgående reformeras.


En man som däremot försöker lyfta fram ledarskapsproblematiken på ett synnerligen bra sätt är bloggaren "andy" på glandberger.net . Hans inlägg om den gode herden rekomenderas varmt. Videoitervjun med hans tidigare pastor Enevald Flåten bör också ses.

Rollspel krävs av kyrkoledare?

De senaste dagarnas "bloggbråk" mellan Stefan Swärd och Pekka Mellegård, båda ledare inom EFK, har delvis skakat om mina föreställningar om läget inom svensk frikyrklighet. Krisens utlösande faktor tycks vara en så oväntad sak som synen på rollspel. (Ok, en något djärv tolkning kanske...)

Under större delen av min uppväxt inom pingströrelsen har jag matats med åsikten att rollspel är något farligt, fel och syndigt. En kristen skulle inte befatta sig med sådant. Jag fick uppfattningen att genomärlighet och tydlighet skulle vara självklara drag i ens liv för att ens ärligt kunna kalla sig kristen. Däri innefattas uppfattningen att mina åsikter i, exempelvis, teologiska frågor bör vara lika oavsett vilken position/tjänst jag råkar befinna mig i för tillfället. Även om det i vissa fall kan verka positivt att kunna uppträda i flera roller/personligheter...

Självklart kan, eller snarare bör, ett förtroendeuppdrag kräva viss återhållsamhet i uttryckande av diverse åsikter, men detta är inte synonymt med vad jag uppfattat som krav på "rollspelsförmåga" som indirekt verkar ställas nu och då i dagens samhälle. Givetvis kan det bli komplicerat då diverse engagemang och uppdrag krockar eller påverkar varandra, men inom kyrkans värld borde den problematiken vara minimal. Kyrkans enda verklige ledare är ju Jesus Kristus själv. Och att vara kristen är ingen deltidshobby utan något man är hela tiden livet ut, förhoppningsvis.

Bör nog tillägga att jag inte är riktigt lika negativ mot rollspelande som hobby/tidsfördriv som det kanske verkade ovan. En snabb googling på mitt namn avslöjar faktiskt att jag varit ombud på mer än ett riksmöte inom Sveriges Roll- Och Konfliktspelsförbund, SVEROK. Dessa riksmöten klassar jag som "demokratilajv". Lärorikt, spännande och lite skrämmande emellanåt.