fredag 11 september 2009

Krig med kärlek som drivkraft

Det finns två mycket starka krafter som kan motivera människor till handling. Hat och kärlek. Dessa två kan ses som varandras motpoler men tenderar att i enstaka fall driva människor till likartade handlingar. Detta behöver inte betyda att resultatet av denna handling är oberoende motiv/drivkraft.

Som vapenvägrare undviker jag här frågan om det finns "rättfärdiga krig" och tänker istället fundera lite kring några krigsmetaforer som används och har använts i kristna sammanhang.

För att i någon mån försöka undvika missförstånd känner jag mig tvungen att först skriva några ord om NT:s starkt "antirevolutionära" hållning. Många är de som verkar ha missuppfattat evangelierna på just denna punkt. Att budskapet i sig är tämligen "revolutionärt" kan inte på något vis rättfärdiga direkta uppror mot världsliga myndigheter. Jesus själv påpekade ju att hans rike "inte är av denna världen". Apostlarna får i de brev vi har bevarade uppmana de troende att underordna sig de världsliga myndigheterna. Petrus går i sitt första brev så långt att slavar ska underordna sig även sina hårda slavägare. Det är inte vi som ska döma världen och hämnden är inte vår. Guds är hämnden och Han kommer se till att rättvisan segrar till slut.

Sedan ska jag inte sticka under stol med att det finns situationer då vi kristna måste följa Gud mer än människor, men det återkommer jag sannolikt till senare.

Den främsta anledningen till krigsmetaforens nyttjande är, som jag förstått det, för att understryka allvaret i situationen. Det handlar ju ytterst inte bara om liv eller död - utan om himmel eller helvete! Därför är det kanske inte så konstigt att vi som tar vår kristna tro på allvar ibland tenderar att bli osams i lärofrågor som i andras ögon kan tyckas vara av perifer karaktär.

I Bibeln kan vi läsa uppmaningen om att lida "som en god Kristi Jesu soldat", men det påpekas också att striden inte är emot "kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna". Soldatmetaforen kan främst lära oss två saker. Det första handlar om vilket befäl vi står under - att vi som kristna har ett uppdrag att utföra och att vi ansvarar direkt inför Gud vår skapare och Herre. Det andra, som delvis hänger samman med det föregående, är att detta uppdrag kräver en soldats diciplin. När vi lever helt för Gud representerar vi inte längre oss själva och bör därmed inte varken ta motgångar eller fientliga utfall som något personligt. Även de som inte tror får stå till svars direkt inför Gud en dag.

Som soldat i himmelrikets tjänst helgar INTE målet alla medel. Allt är verkligen inte tillåtet i kärlek oavsett vad det populära talesättet påstår. De som menar något dylikt har inte ens börjat ana vad verklig kärlek är. Sen kanske man bör göra en distinktion mellan "kärlek" till/inom en högst begränsad grupp och den mer gränsöverskridande "gudomliga" varianten. Den solidaritet och sammanhållning som begränsas till en tydligt avgränsad grupp kan i många fall vara förklädd egoism. Samtidigt kan vackert tal om rättvisa och omsorg om de fattiga grunda sig i avundsjuka och diverse andra dunkla motiv. Exempel på just detta återfinns ju med mer än önskvärd tydlighet på Bibelns blad.

En del människor verkar ha fått för sig att kärlek är något flummigt accepterande av allt möjligt. Inget kunde vara mer fel. Ja, förutom möjligtvis påståendet om att kärlek inte kostar något. Kärlek handlar om att helt frivilligt prioritera någon annan och dennes vilja och behov före sig själv. Att kunna känna med andra människor och vara vid en människas sida vad som än händer.

Som soldat i "Herrens frälsningsarmé" är det viktigt att ratta in rätt frekvens på sin "andliga fältradio". Det innebär att regelbundet läsa Bibeln och be. Både tillsammans med andra och enskilt. Men det är ändå inte tillräckligt för att höra och förstå budskapet - du behöver även rätt "dekoder" installerad. Den Helige Ande måste tillåtas vara verksam i våra liv.

I min skivsamlíng återfinns "kristna" sånger med titlar som:
"Krigsman" (JERUSALEM)
"This means war"(PETRA) >Spotify<
"Frälsningssoldaten"(C G Hjelm)
"Holy war" (Whitecross) >Spotify<
"God's got an army"(Carman) >Spotify<
"The battle of Europe"(Jesus Revolution) >Spotify<
"Soldier under command" (STRYPER) >Spotify<

Är det inte lite lustigt att alla norska och amerikanska artister som jag ville rekomendera finns på Spotify?

tisdag 8 september 2009

Starkare "vin" ger effekt(!)

En del kyrkor har funderat på att införa starkare vin vid nattvardsfirande med anledning av den så kallade "nya influensan". Detta avfärdar både "experter" nykterhetsrörelse som onödigt eller verkningslöst. Jag vill dock hävda motsatsen och ska lägga upp några argument och tips här:

1. För att avsedd effekt skall uppnås krävs något högre halt av alkohol än det finns i "vanligt starkvin". Närmare 70% skulle göra susen. Jag yrkar på inköpande av 75%-ig vodka som blandas med koncentrerad aroniasaft. Detta kommer garanterat se ut som vin, dock med något starkare "smak"...

2. Aroniabär kan plockas i ett bostadsområde nära dig och är jättenyttiga. Det är precis rätt tid att plocka dessa nu. (Ska de serveras utan alkohol rekomenderas frysning av bären starkt för att bli av med den något sträva smaken.)

3. Detta kommer att leda till uppmärksamhet internationellt om det införs. Det är på tiden att svensk kristenhet blir känd för något annat än debatten om homoäktenskap.

4. Det är ingen vild gissning att detta resultera i en ökad tillströmning av yngre vuxna till våra kyrkor. Speciellt studenter. Människor vi annars brukar ha svårt att nå.


Det är dags att vi kristna tar hälsofrågorna på allvar!

Dagen-1 Dagen-2

(Behöver jag antyda att jag är helnykterist? )

tisdag 1 september 2009

Lagtvistemålet och försoningsstriden

Det har blossat upp en häftig debatt i bloggosfären om Lagen och Nåden, eller om man vill använda de vanligast förekommande skällsorden: "Judaiserande/Fariseism vs laglöshet/nådesförkunnelse"

Tycker mig se klara paralleller mellan den "försoningsstrid" som Paul Peter Waldenström var inblandad i på sin tid och det pågående "lagtvistemålet" som pågår för fullt runt i bloggarna. Jag ser till och med att "nådesförkunnelsen" i värsta fall kan leda till någon typ av "liberalteologiskt kärleksflum", vilket en del påstår att talet om den så kallade "subjektiva försoningsläran" resulterat i.

Som jag förstått både Waldenström och Andy/Åleskjaer är detta "värsta-scenario" i båda fallen exempel på mycket grova misstolkningar/avsteg från respektive "lära".

Nedan försöker jag karaktärisera den nuvarande debattens två extremer som jag anser det befogat att varna för. Vill dock påpeka att hela denna debatt sker med och mellan för mig tämligen okända personer. Jag har inte stort mer än text att grunda mina bedömningar på.

Både "kärlekslöst lagivrande" och "kärleksfull laglöshet" vågar jag avfärda som totalt antibibliska hållningar. Jag vill inte döma ut en viss grupp här eftersom jag inte klart kan avgöra andra människors relation till den Evige (dvs Gud). Bara Han rannsakar hjärtan och njurar.

"Kärlekslöst lagivrande" tycker jag mig ana spår av i vissa kretsar som i denna debatt kallas "judaiserande". Ett konkret exempel jag kan nämna gäller delar av den lista på runt 292 bud som enligt MFS gäller oss hednakristna/inympade. Eftersom jag inte är klar med min genomgång av dessa återkommer jag i den frågan, men redan nu vågar jag hävda att uppstaplandet av buden på det sättet och formuleringarna av dem antyder att man missat det allra viktigaste - själva kärnpunkten i evangeliet har kommit i skymundan!

"Kärleksfull laglöshet" kan, vilket många påpekat, anses utgöra en anomali. Kärleken uppfyller ju lagen. Hela lagen och profeterna kan ju sammanfattas i det dubbla kärleksbudet. Ändå varnas det kraftigt, och det ibland med rätta för denna ståndpunkt som logiskt sett borde vara omöjlig. Ofta bottnar problemet här i att kärleksbegreppet relativiserats eller bara blivit en läpparnas bekännelse.

Följ gärna debatten:
Nådesförkunnaren Andreas "Andy" Glandbergers blogg:

http://www.glandberger.net/2009/08/de-moderna-judaisterna-ii/
http://www.glandberger.net/2009/08/lag-och-nad-%E2%80%93-hostens-tema/

Aletheia - av en del ansedda som de moderna judaisternas tillhåll e Sverige:

http://aletheia.se/2009/08/24/vart-ar-aletheia-pa-vag/
http://aletheia.se/2009/08/28/obama-som-nadesforkunnare/

Jesus visste minsann hur eländig framtiden skulle bli:

"Då svarade Jesus och sade till dem: "Sen till, att ingen förvillar eder. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Jag är Messias' och skola förvilla många. Och I skolen få höra krigslarm och rykten om krig; sen då till, att I icke förloren besinningen, ty sådant måste komma, men därmed är ännu icke änden inne. Ja, folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike, och det skall bliva hungersnöd och jordbävningar på den ena orten efter den andra; men allt detta är allenast begynnelsen till 'födslovåndorna'. Då skall man prisgiva eder till misshandling, och man skall dräpa eder, och I skolen bliva hatade av alla folk, för mitt namns skull. Och då skola många komma på fall, och den ene skall förråda den andre, och den ene skall hata den andre. Och många falska profeter skola uppstå och skola förvilla många. Och därigenom att laglösheten förökas, skall kärleken hos de flesta kallna. Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst." (Evangelium enligt Matteus 24:4-13, 1917 års översättning.)