Denna korta skämtfilm har några år på nacken, men jag publicerar den här så ni som inte sett den tidigare får chansen. Ber om ursäkt för undermålig bildkvalité - orginalfilen, som tidigare fanns på The Pirate Bay, ser mycket bättre ut.
tisdag 24 februari 2009
söndag 22 februari 2009
Fuktigt men inte kallt.
Cyklade upp mitt vinteranpassade fordon till Borgby från Eskilstuna i eftermiddags. Antingen är jag lite smått otränad eller så går det tämligen trögt att cykla innan plogbilen skrapat rent på vägarna. Tre och en halv mil är ju ingen sträcka att tala om i vanliga fall...
Jag sitter här i värmen
och knaprar på konfekt.
Jag tittar slött på skärmen,
Och säger: Kom nu kära växthuseffekt!
Ludvig Hoffman, Borgby
(3 januari 2003)
och knaprar på konfekt.
Jag tittar slött på skärmen,
Och säger: Kom nu kära växthuseffekt!
Ludvig Hoffman, Borgby
(3 januari 2003)
torsdag 19 februari 2009
Borgbyblaskan goes internet
Mig veterligen var min syster Maria blaskans första redaktör och därför passar det bra att inleda med en av hennes dikter.
Det vackra innanför
En människa är så mycket mer
Än det yttre skalet som vi ser
Personligheten ger en delbild
Men anden från själen är ej skild
En helhet som till slut blir ett jag
Själen ger mimiken vackra drag
Bry dig ej om yttre ideal
Lid ej onödiga skönhetskval
Det viktiga är ju hur du mår
Att du dig värdefull känna får
Det vackra innanför strålar ut
Det består när det yttre tar slut
Kärlek i hjärtat gör underverk
Den övervinner ondska och värk
Glädje gör ansiktsdragen ljusa
Så du får omgivningen tjusa.
ME 20050414
En människa är så mycket mer
Än det yttre skalet som vi ser
Personligheten ger en delbild
Men anden från själen är ej skild
En helhet som till slut blir ett jag
Själen ger mimiken vackra drag
Bry dig ej om yttre ideal
Lid ej onödiga skönhetskval
Det viktiga är ju hur du mår
Att du dig värdefull känna får
Det vackra innanför strålar ut
Det består när det yttre tar slut
Kärlek i hjärtat gör underverk
Den övervinner ondska och värk
Glädje gör ansiktsdragen ljusa
Så du får omgivningen tjusa.
ME 20050414
Etiketter:
Dikt,
storasyster Maria
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)