Du kan inte fly (dikt)

Du kan inte fly ifrån verkligheten
Den står hela tiden kvar runt omkring dej
Du väljer här för hela evigheten
Att ständigt leva i det blå funkar ej

Du måste våga möta allt det svåra
Det finns alltid en väg att gå igenom
Se där finns skyddsänglar och de är våra
En högre värld glintar där bakom

Du kan inte fly från det som är du själv
Nej, du måste leva livet som det är
Vågar du gå mot strömmen i livets älv?
Du kan få hjälp med det både nu och här.

Våga att sträcka ut en hjälpande hand
Dela med dig av det lilla du har
Våga umgås med dem från ett annat land
Inse att du då har mycket kvar.

Maria Eliasson 20040816

Tiden så hastigt försvinner

Innan jag knappt hunnit smälta julnötterna så lurar påsken bakom hörnet redo att röva bort den fria tid man trott sig ha till förfogande. Bjuder på några nyskrivna rader om tid och även en liten tanke kring gårdagens tokiga miljöjippo.

Tiden kan ej någon spara,
men den räcker livet ut.
Ty det är en sådan vara,
som allt räknas i till slut.

Den kan dock slarvas bort,
förkortas kan ju livet ditt.
Ja, det kan konstateras torrt
allt då bliver svart och vitt.


När alla världens lampor slocknat har
och bara ångesten finns kvar.
Då lyser himlens ljus dock ännu mer
och den kraft vi förnimmer när vi ber
blir ju plötsligt uppenbar.

Abens funderingar från 1953

Bjuder på en dikt som min farfar Adolf skrivit. Trots att den har mer än 50 år på nacken känns den skrämmande aktuell även idag.


Några tankar inför tidens ansikte

I denna sönderslitna värld

det hjälper ej att vara lärd
ej att ha gods och pengar.
På makten ej vårt väl beror
ty nöden kan bli lika stor
för kungar som för drängar.

Vi leva i en hektisk tid
men mitt i allt kan Jesu frid
intaga våra hjärtan.
Blott vilan vid hans hulda bröst
kan giva styrka ro och tröst
i nöden och i smärtan.

I tidens fräcka nöjesliv
förbrytelser och tidsfördriv
vi kunna slutet spåra.
Gud hjälpe alla unga små
att ondskans list dem inte må
förblinda och bedåra.

Gud hjälpe varje mor och far
och alla som ett ansvar har
i denna svåra tiden!
Gud hjälpe oss att hålla ut
till dess vi efter stridens slut
får bo i himlafriden.

Adolf Hoffman
Nävekvarn den 31 maj 1953

Paranoid eller bara förutseende?

För en vecka sedan publicerade den mycket välkända predikanten David Wilkerson ett budskap om en annalkande katastrof. En sak jag reagerade lite på var det praktiska rådet han gav att alltid ha en månadsranson mat hemma i skafferiet som beredskap. En del påstår att Wilkersson själv har större matförråd än så i sin bostad, men det verkar vara lösa rykten.

Nu verkar hans råd i första hand gälla människor som lever i storstadsområden främst i USA, men som uppvuxen på landet ser jag inget konstigt alls med att ha ett visst förråd av mat hemma. Och en månadsranson av basvaror är inte mycket. Vi lantisar brukar bunkra upp för att klara oss vintern igenom utan att svälta.

Sen bör det kanske inte gå så långt att man börjar gräva ner konserver i trädgården...


ps. Mjölk från LIDL kan vara ok mer än två veckor efter utgånget datum ds.

Dagen1 Dagen2